DATUM: jul 1
REGI: Gore Verbinski
MANUS: John Logan
SKÅDESPELARE: Johnny Depp, Isla Fisher, Alfred Molina
SYNOPSIS: ”Rango is an ordinary chameleon who accidentally winds up in the town of Dirt, a lawless outpost in the Wild West in desperate need of a new sheriff.”
FILMVALET: Johnny Depp har alltid gjort oväntade val. Han har länge gått en väg som verkar helt annat en logisk och detta har ju givetvis gett honom en säregen status. De senaste åren har han dock tydligt gjort filmer för hans barn, eller med dem i åtanke, bara för att han kan. Tänk dig den gåvan – en Hollywood-film. Det här är nästa leksak, inslagen tillsammans med Pirates regissören Verbinski och redo för öppning. Rango – en ödla med kul utseende, som ska vara helt knasig – något för barn eller något för alla?
OMDÖME: Från ruta ett märker man att det här är en alldeles speciell film. Självfallet har vi det visuella, som är utomjordiskt snyggt filmen igenom, men det väntar man sig liksom av animerat nu för tiden. Nej, det är inte det som slår en, utan det är tonen och känslan. Är det här verkligen en barnfilm?
Rango själv för sig som en poet, seriefigur och vagabond snarare än den typ av slap-stick-figur en sådan här huvudroll ofta präglas av. Han känns rikare och mer dynamisk än många andra tecknade karaktärer man mött och däri ligger sevärdheten. Eller inte bara, utan det finns mer. Mycket av det vi stöter på, från karaktärer till miljöer, är älskvärt på flera sätt – men allt som oftast för att man känner hur de faktiskt tänkt till och att inget sker av slump. Snyggt och välgjort på bred front helt enkelt.
Den faller lite grann då man blir påmind om att man inte befinner sig mitt i målgruppen. Den tar onödiga svängar i actionsekvenser och dylikt, där den istället borde hålla sig till vad den gör bäst – förmedla känslan och bakgrunden av karaktärerna. Den lyckas inte omfamna lika mycket och träffa lika många som Toy Story 3, men den är bra nära och det är kul att se att de försöker. Till exempel får vi en Fear and Loathing-cameo och något så subtilt som en Once Upon A Time In The West-flirt i from av en signifikant ljudeffekt (under duellen – väderkvarnen), bara en sån sak.
BETYG: 7.5
Filmdagboken 