Inlägg märkta ‘war’

ÖRNNÄSTET (1968)

Publicerat: augusti 7, 2011 i Review
Etiketter:, ,

DATUM: aug 6

REGI: Brian G. Hutton

MANUS: Alistair MacLean

SKÅDESPELARE: Richard BurtonClint EastwoodMary Ure

SYNOPSIS: ”Allied agents stage a daring raid on a castle where the Nazis are holding an American General prisoner… but that’s not all that’s really going on.”

FILMVALET: Barndomsminnen. Tro det eller ej. Det här är en av de filmer jag minns låg hemma hos oss under TVn tillsammans med andra klassiker som Kanonerna På Navarone, Casablanca och Det Gyllene Skinnet. Jag har minnen av den så klart, men det kan lika gärna vara efterfabrikationer och falsk nostalgi.

Nå väl, en regnig lördag var det den här jag till slut bestämde mig för på Buylando. Ska den vara med på bloggen eller inte, det är frågan? Tanken är att bara filmer jag ser ”för första gången” ska hamna här – vi får se.

OMDÖME: Till att börja med: den här få vara med på bloggen – för jag minns knappt någonting. Små fragment, och lite av känslan kanske – men det här var första gången jag såg den. Och jäklar vad härlig känsla.

Clintan, Burton, kostymerna, färgerna, ljuden, tempot – det är mycket man kan klänga fast vid, bryta ner och lyfta upp. Men jag väljer intrigen. Den här var före sin tid på många sätt när det gäller just den. Den är smart, hemlighetsfull och ja, på sina håll till och med svår.

Burton gör det så bra. Han döljer inte bara för oss, utan för alla i hans närhet. Han vilseleder, spelar med och spelar mot – och under perioder har man ingen aning om vad det är man ser. Är det en krigsfilm, en Bond-film eller något helt annat?

Det spelar ingen roll. Oavsett vad är det en oantastlig klassiker.

Till sist: Helikopter under WW2? Nej.

Till sist 2: Skriven av Alistair MacLean – intressant. Måste kolla vilka andra filmer han ligger bakom.

BETYG: 8.0

IMDB-rating: 7.7

/Filmdagboken

THE PIANIST (2002)

Publicerat: mars 28, 2011 i Review
Etiketter:, , ,

DATUM: mars 28

REGI: Roman Polanski

MANUS: Ronald Harwood, Wladyslaw Szpilman

SKÅDESPELARE: Adrien Brody, Thomas Kretschmann, Frank Finlay

SYNOPSIS:A Polish Jewish musician struggles to survive the destruction of the Warsaw ghetto of World War II.”

BERÄTTELSE: Pianisten. En film jag tills alldeles nyligen förväxlat med eller åtminstone placerat  i samma fack som Den Engelska Patienten – det vill säga filmer som på förhand känts som typiska ”mamma-filmer”, något tråkigt för vuxna. Förmodligen hade det något att göra med att jag endast var runt 13 år då jag kom på den här kategorin och allt som inte var Independence Day eller Jurassic Park fick glatt trängas där i likt packade sillar.

Med ”Patienten” visade det sig sent omsider att jag var fel ute. En bra film, är en bra film, kategorier överflödiga. Chansen att jag känner likadant efter Pianisten är med andra ord betydande. Dessutom får den ju hjälp på traven av orsaker som att den fokuserar kring verkliga händelser och att Polanski regisserar – sånt gillar vi.

OMDÖME: Krig, drama, tragik, musik. Ghettot i Warsawa har mig veterligen inte fått spela huvudrollen i en andra världskrigsfilm förr, detta i en lika viktig som djupt tragisk historia som måste få berättas. Filmen innehåller mycket och gör det mesta imponerande väl. Bäst av allt, tillika filmens ryggmärg, är Polanskis bildspråk och rättframma sätt att hantera det omänskliga i krig och det mänskliga i viljan att överleva.

Historien förstärks också med hjälp av musiken som ett typ av verktyg och som en symbol för det sista, ogreppbara halmstrået av normalitet. Allt framstår så banalt i förhållande – människan är så enkel och kan göra så mycket gott, men i andra änden är det totalt omvänt. Och man hinner känna och tänka så väldigt mycket där emellan.

Se den.

Till sist 1: Szpilman – based on a true story. Då växer alltid en film i mina ögon. Måste kolla upp.

Till sist 2: Brody tror jag är med i varje scen, vilket inte är lika vanligt som man kan tro. Han får liksom bära allt, men ändå inte – bilderna omkring honom gör det istället allt som oftast. Ett klassiskt Polanski-grepp? Måste också kolla upp.

BETYG: 8.5

IMDB-rating: 8.5 (IMDB Top 100 #53)

/Filmdagboken


PATHS OF GLORY (1957)

Publicerat: mars 6, 2011 i Review
Etiketter:, ,

DATUM: mars 6

REGI: Stanley Kubrick

MANUS: Stanley Kubrick, Calder Willingham

SKÅDESPELARE: Kirk Douglas, George Macready, Ralph Meeker

SYNOPSIS: When soldiers in WW1 refuse to continue with an impossible attack, their superiors decide to make an example of them.”

BERÄTTELSE: Som en del i min Mission 100 fick det bli Paths Of Glory härnäst efter att jag blivit en pånyttfödd Kubrick-entusiast efter 2001 . Hade faktiskt ingen aning om den här filmen och att det var Stanley som gjort den till alldeles nyligen, men förhoppningarna är i alla fall väldigt höga. Med Kirk i sin prime (Kirk-bonus!!) och en kontroversiell story (censurerad/inte visad i Frankrike till 1975 och Spanien till 1986) så blir det här nog bra.

OMDÖME: Fantastiskt att ta del av filmhistoria när den är så här. Filmen andas klass från första frame. Och Kubrick. Man måste älska sättet han bygger sina scener, med långa one-take-sekvenser, ofta utan dialog, med bilden som språk.

Den har liksom en värdig ton i alla aspekter. Historien de vill förmedla, män i krig under grymma förhållanden ställs mot män bakom skrivbord och sina höga grader, sätter fingret på orättvisa och oförståelse för insatserna som står på spel. Kirks roll kan mycket väl vara med där upp och tampas med de allra mest sympatiska och likable karaktärerna inom film – punkt.

Till sist: Visst kändes den lite kort men man måste ju älska Kubricks sätt att sluta sina filmer.

BETYG: 8.5

IMDB-rating: 8.6 (IMDB Top 100 #50)


THE TILLMAN STORY (2010)

Publicerat: februari 22, 2011 i Review
Etiketter:, ,

DATUM: feb 22

REGI: Amir Bar-Lev

MANUS: Mark Monroe

STARS: Josh Brolin (narration), The Tillman Family

SYNOPSIS: ”Pat Tillman never thought of himself as a hero. His choice to leave a multimillion-dollar football contract and join the military wasn’t done for any reason other than he felt it was the right thing to do. The fact that the military manipulated his tragic death in the line of duty into a propaganda tool is unfathomable…”

BERÄTTELSE: Snubblade över på hdbits och fastnade efter jag läst en kort synopsis. Såg den danska dokumentären Armadillo (8.5) som berättar intimt inifrån en pluton i Afghanistan och den amerikanska diton, Restrepo (7.5) innan jul – så jag hade redan ångan uppe angående USAs krig i öst. Josh Brolin berättar.

OMDÖME: Det är inte ytterligare en hyllningsfilm om en hjälte. Utan det centrala i berättelsen och en del av poängen är just det motsatta – att nå till botten med sanningen och sudda ut den falska hjältestämpeln det före detta NFL-proffset Pat Tillman fått efter att han dött i Irak. Och det är på något sätt rätt uppfriskande.

Här angriper man ”systemet” och hur de snabbt såg en möjlighet att använda Tillmans död som en PR-kupp för kriget. Dimridåer och falska berättelser inifrån militären mytologiserar händelserna och Pat som person. Mitt under näsan på vänner och familj. Familjemedlemmar berättar om de mörkningar de stött på, och hur de inte stannar förrän de fått vittnesmål ända uppifrån vita huset.

Kunde varit mer effektfull totalt sett. Men historien i sig är värd det. Kanske allra bäst för den naive, eller en amerikan, (kanske ofta samma?) – men att det försiggår skumma saker i krig och att det ofta är en politisk angelägenhet – det är inget nytt.

BETYG: 7.5

IMDB-rating: 7.6