Inlägg märkta ‘drama’

WIN WIN (2011)

Publicerat: september 3, 2011 i Review
Etiketter:, , ,

DATUM: aug 18

REGI: Thomas McCarthy

MANUS: Thomas McCarthy

SKÅDESPELARE: Paul GiamattiAmy Ryan and Jeffrey Tambor

SYNOPSIS: ”A struggling lawyer and volunteer wrestling coach’s chicanery comes back to haunt him when the teenage grandson of the client he’s double-crossed comes into his life.”

FILMVALET: Om Submarine var en av sommarens bästa palmbladsfilmer, är Win Win dess sanna parhäst. Jag tror de här två filmerna delade på de flesta utmärkelserna – så det är klart den ska ses. Har en känsla av att den kan vara lite för generisk dock -med Giamatti ungdomsskådisar och postern i sin enkelhet – hoppas den lyckas vara unik ändå. Sågs på väg hem från Way Out West på tåget med Michel.

OMDÖME: Alltså, den är generisk som föranat, men frågan är om den lyckas hålla sig på rätt sida om ”trying too much”-strecket. Det känns liksom som att dom vet precis vad dom håller på med i varje scen, varje vinkel och till varje ton – som om att magin med indie/festival-film är mer ett recept än frukten av entusiasm. Den är lite för medveten, även fast den gör allt för att låtsas som ingenting. Jag genomskådar det ganska lätt.

”Men den är ju bra ändå, väl?”

Ja. Väldigt bra så klart. Se den och njut av film i ett litet format som värmer och glädjer på många sätt (som tyvärr har ett lite plumpt slut). Men glöm inte att det under ytan är nästa lika mycket business som Transformers 3.

Till sist: Ska du bara se en av sommarens festivalfilmer – se  Submarine så får ni en ”riktig” film.

BETYG: 7.0

IMDB-rating: 7.5

/ Filmdagboken

SUBMARINE (2010)

Publicerat: augusti 7, 2011 i Review
Etiketter:,

DATUM: aug 6

REGI: Richard Ayoade

MANUS: Richard Ayoade

SKÅDESPELARE: Craig RobertsSally Hawkins and Paddy Considine

SYNOPSIS: ”15-year-old Oliver Tate has two objectives: To lose his virginity before his next birthday, and to extinguish the flame between his mother and an ex-lover who has resurfaced in her life.”

FILMVALET: I våras under filmfestivalsäsongen var det här en hyllad film var den än gick upp. Den osar palmblad när man ser trailern, och jag har hyfsat höga förhoppningar. En brittisk Juno eller en egen film?

OMDÖME: Det här är ett litet mästerverk i all sin enkelhet. Semi-genial, tidlös kärlek/relation/familj-film. Som en härlig blandning av Wes Anderson, Juno och Mr. Nobody (ungdomskärleken) – utspelad i en förort i Wales.

Ungdom skall utforskas, kärlek upptäckas och parallellt skall saker både födas och dö. Alla karaktärer är skrivna unikt, dialogen är smart och utförandet helt eget. Den sitter där den ska – mitt i prick.

Samtidigt som den är tidlös, kommer den säkerligen bli en klassiker för en generation (hellre nåt sånt här än American Pie – right?) – men den här passar alla. Se den.

Till sist: Submarine blev bloggens 100-ade review. Ca 5.000 glada läsare senare. Jag fortsätter.

BETYG: 8.0

IMDB-rating: 7.5

/Filmdagboken

BADLANDS (1973)

Publicerat: juni 26, 2011 i Review
Etiketter:,

DATUM: jun 26

REGI: Terrence Malick

MANUS: Terrence Malick

SKÅDESPELARE: Martin Sheen, Sissy Spacek

SYNOPSIS: ”Dramatization of the Starkweather-Fugate killing spree of the 1950’s, in which a teenage girl and her twenty-something boyfriend slaughtered her entire family and several others in the Dakota badlands.”

FILMVALET: Inför premiären av The Tree Of Life för några veckor sedan bestämde jag mig för att se alla Malicks filmer i en typ av inlärningssyfte. Efter att jag sett några nu (The Tree Of Life, Days Of Heaven och Tunna Röda Linjen sedan tidigare) har suget efter att se fler, inte riktigt ökat. Efter varje film har det snarare blivit så att man känner igen sig mer och mer, och det där speciella blir inte lika speciellt längre.

Men att han är bra är inget snack, så ”Uppdrag Malick” är fortfarande levande och nästa på tur är hans debut. Inte läst något särskilt eller sett mycket mer än att vi har en pur-ung Martin Sheen vid rodret. Bara det känns rätt lockande efter att jag läst på senare tid hur han var vid sidan av duken på den här tiden. Tänk sonen Charlie fast på 70-tals droger ungefär.

OMDÖME: It’s all Sheen. Så cool. Han är/var verkligen en modern James Dean på många sätt och tillsammans med Sissy Spacek utgör de en duo liknande Bonnie and Clyde, Pitt och Lewis från Kalifornia eller Harrelson och samma Lewis i Natural Born Killers – i en aningen mer långsam och naturlig tappning.

I och med att jag inte visste från början var filmen skulle ta vägen, så var det en välkommen överraskning när den väl vände skarpt. Men oavsett vändningar och story så tar den an exakt samma saker vi är vana vid – relation och livsöden. Och i det här fallet känns båda relativt spännande. Med dysfunktionaliteten och det osunda i det hela får nerven ständigt växa och Sheen samtidigt glänsa.

Det kan dock hända att jag hunnit tröttna lite på Malick, för filmen fick mig aldrig riktigt att känna något. Kanske var det för att han faktiskt försökte sig på en dialog (något som han senare börjat strunta i) eller att han inte riktigt bemästrar sin säregna stil fullt ut än  – oavsett så blir det mer en resa som är skön att titta på och lyssna till utan att behöva engagera sig så mycket.

Det blir dock tydligt att se vad Malick tog med sig, och han tog med sig det han var bäst på – i det här fallet är det människornas till synes hypernaturliga sätt att vara på. Dom är liksom inte med i en film, utan dom bara är.

Till sist: Nu är det bara The New World kvar, och jag kan tyvärr inte säga att jag är särskilt sugen.

Till sist 2: Intressant! Såg nu, när jag klistrade in synopsisen, att den är baserad på en sann händelse. Det höjer den inte något i efterhand, men hade jag vetat om det före… Kanske. Hur som helst Starkweather-Fugate killingsdet hände på riktigt.

BETYG: 7.5

IMDB-rating: 7.9

/ Filmdagboken

SUPER 8 (2011)

Publicerat: juni 25, 2011 i Review
Etiketter:, , ,

DATUM: jun 25

REGI: J.J. Abrams

MANUS: J.J. Abrams

SKÅDESPELARE: Elle Fanning, Amanda Michalka, Kyle Chandler

SYNOPSIS: ”After witnessing a mysterious train crash, a group of friends in the summer of 1979 begin noticing strange happenings going around in their small town, and begin to investigate into the creepy phenomenon.”

FILMVALET: Super 8 har promotats som filmen som kanske kan ha allt. Den har Spielberg (producer), den har Hollywoods go to guy no.1 för tillfället – J.J. Abrams och den har det mytomspunna Amblin-täcket hängande över sig. Ett massivt PR-arbete har snyggt dolt och ömsom gett oss de exakta portionerna information och bilder för att hålla oss på tårna.

Den vill vara ET, den vill ta tillbaka storfilmer från 80-talet och ge den typ av upplevelse och mystik som föder klassiker. Jag fullkomligt älskar tanken, men det blir svårt. Mycket lovat, hälften vunnet?

OMDÖME: Intressant film och intressant resultat. Här är en film med till synes alla ingredienser på plats för att göra den till något alldeles extra. Men istället för ”ET of 2011” blir den ”en OK rulle som kom ut 2011”.

Den försöker frammana en anda från en era som gett oss så många minnen. Men det blir tyvärr lite för artificiellt. Man inser efter ett tag att de faktiskt faller på att mallen får göra för mycket av jobbet – och det originella uteblir som konsekvens. Tråkigt men sant. Filmen blir mer som ett experiment om det verkligen går att kopiera saker och ting rakt av på film, och svaret är nja.

Den är OK. Mytologin är så där och leveransen inte perfekt. Men om man istället ger den en chans som en ungdoms-/barnfilm så växer den några snäpp. Förhoppningsvis lyckas den väcka äventyrs- och skaparlusten hos unga till den grad att åtminstone några ur generation sent 90 och tidigt 00 kommer minnas den länge framöver. Men för oss som redan har sett ”det” förut, når den inte ända fram.

Till sist: Halsbandet i slutet. Really?!

BETYG: 7.0

IMDB-rating: 7.8

/ Filmdagboken

BLUE VALENTINE (2010)

Publicerat: juni 25, 2011 i Review
Etiketter:, ,

DATUM: jun 25

REGI: Derek Cianfrance

MANUS: Derek Cianfrance, Cami Delavigne

SKÅDESPELARE: Ryan Gosling, Michelle Williams

SYNOPSIS: The film centers on a contemporary married couple, charting their evolution over a span of years by cross-cutting between time periods.”

FILMVALET:  En film jag sparat på och liksom inväntat rätt läge att se för att få ut så mycket av den som möjligt. Idag blev dagen. Jag hoppas, tror och vill att den ska vara så bra som jag hört. Och av det jag redan sett så känns det som en lågoddsare att den faktiskt är så bra. Gosling, Williams – kör.

OMDÖME: Helt fantastisk. Allt. Vilka känslor, vilka insatser, vilken satans fin, grym, uppriktig och på alla sätt otrolig film. Rysningar många gånger, överallt. Här finns så många scener som är som poesi, och så många intryck att ta med sig att man inte kan smälta den rakt upp och ner. Så nu blir det till att reflektera. Årets film 2010, inget snack, ge dom Oscars i efterhand – allihopa. King’s Speech?! Inte i närheten.

BETYG: 9.0

IMDB-rating: 7.7

/ Filmdagboken