MARWENCOL (2010)

Publicerat: april 15, 2011 i Review
Etiketter:

DATUM: april 14

REGI: Jeff Malmberg

STORY:

STARS: Mark Hogancamp

SYNOPSIS: After a vicious attack leaves him brain-damaged and broke, Mark Hogancamp seeks recovery in ”Marwencol”, a 1/6th scale World War II-era town he creates in his backyard.”

FILVALET: Den här filmen dök upp någon gång vid årsskiftet på /Film i samband med en ”mest framemotsedda 2011”-lista. Jag läste, såg trailern och till och med puffade för den på Facebook. Den kändes absolut som min typ av film – fantastisk sann berättelse, indiedocumentary-förpackad och helt unik. Multipla official selections men i slutändan ignorerad av akademin. Det här ska alltså vara ett dokument om en quirky person som av en slump fått sitt intresse renderat till anmärkningsvärd konst, I’m in.

OMDÖME: Fantasin hos Mark är filmens stora dragningskraft. Man får följa med in i hans huvud och se saker ur hans perspektiv. Där är det trevligt att vara, för här regerar gränslösheten.

När man backar ut en bit och får se helheten blir jag dock lite tudelad. På något oförklarligt vis känns det inte 100% uppriktigt och jag kan inte riktigt sätta fingret på vad. Är det att han inte riktigt verkar veta vad han håller på med som stör, eller att man aldrig ser honom skapa? Det kanske är så att allt blir överspelat och Marks person blir utmanad till sin spets då ett filmteam kliver in i hans liv. Jag vet inte, men den känslan ligger över mig hela filmen och förstärks mot slutet. Men samtidigt handlar ju det hela om att han inte riktigt vet vem han själv är eller har varit, så det är ju oundvikligt att han har lite identitetsproblem i både sin person och sitt intresse.

Istället för det sjunker jag då hellre ner på dock-nivån igen och lämnar mina tvivel bakom mig. Här är bilderna, miljön och människorna fantastiska. Att det här är frukten av en mans trauma, helt utan större intentioner än att det är ett tidsfördriv, gör det bara större – om det nu skulle vara sant.

Men det spelar ingen roll. Bilderna etsar sig fast och jag skulle lätt vilja ha en karaktär i Marwencol. Varför leker inte fler med dockor längre?

BETYG: 7.5

IMDB-rating: 8.1


/ Filmdagboken

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s